Beschreibung:

Objektsbeskrivning ANDERS ZORN 1860-1920 Skärgårdsblomster Signerad Zorn och daterad 1916. Olja på duk, 100 x 65 cm. PROVENIENS Tidigare i Anders Zorns kvarlåtenskap, såld vid mitten av 1930-talet av Zornsamlingarna, Mora Bukowski auktioner, Internationella vårauktionen, auktion 492, Stockholm 1994, katalognr 243 Privatsamling. UTSTÄLLD Zorns samlingar, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1930, katalognr 151 (felaktigt daterad till 1919), avbildad helsida i planschdelen. Anders Zorn Minnesutställning, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1924, katalognr 198a (under titeln "Skärgårdsblommor" samt felaktigt daterad till 1919). LITTERATUR Albert Engström Anders Zorn 1928, avbildad helsida sid 193 (felaktigt daterad). Gerda Boëthius: Zorn - Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören, Stockholm 1949, upptagen i förteckningen (felaktigt) under år 1919, sid 555 (under titeln "Skärgårdsblommor"). ANDERS ZORN - Det var naket i skärgård, i skog och vid älv som Anders Zorn på 1910-talet åter varierade på olika sätt och det var bland annat i Stockholms skärgård som han pånyttföddes i detta avseende. Måleriet tillhör åttiotalets dalaröstudier i den koloristiska samklangen mellan kvinnokroppen, vattnet, klipporna och växtligheten, målat med mjuka flytande penseldrag. Zorn hade tidigt funnit sin formel för en ny bildkonst som för alltid har kommit att förknippas med hans namn, nämligen temat naket i det fria. Det var på Dalarö sommaren 1887 som Zorn började måla naket. Från sommarhuset utgick expeditionerna med båt till klipporna vid Genböte där viken av dalaröfolket kallades för Zornviken och det ansågs, möjligen halvt på allvar, halvt på skämt, att det var där som den svenska synden föddes. Genom en utställning i Paris 1889, med Zorns nakna flickor, blev denna "synd" världsberömd. - "Hur jag just denna sommar kom att försöka vad som ännu är mitt älsklingstema, den nakna kvinnokroppen ute, minnes jag ej. Men detta att måla naket ute kan jag ej påminna mig något föredöme som inspirerat. Jag fick en modell av Akademien och seglades av en gubbe på Dalarö ut till en närliggande ö och målade där några badande kvinnor efter denna frodiga flicka. En kombination av gråa klippor, tall, naket och vatten. När jag ser på det arbetet nu får jag ett intryck av att det sistnämnda elementet inspirerat mer än något annat. Anders Zorn Dalarö 1887." Anders Zorn hade redan i slutet av 1880-talet skapat en helt ny och självständig genre i skildringen av det nakna som han kom att odla resten av sitt liv. Han agerade som ett slags regissör; modellerna skulle vara helt obesvärade i sin nakenhet, omedvetna om att det kanske(!) fanns en åskådare i närheten. Zorns omfattande produktion under temat naket i det fria har naturligtvis en oerhörd spännvidd. Under akademitiden hade Zorn givetvis kommit i kontakt med den nakna människokroppen, den klassiska skildringen av den nakna kvinnan i det fria. Men i den europeiska konsten var genren ursprungligen av mytologisk karaktär: det klassiska landskapet befolkas av nymfer, den antika mytens naturväsen. Men på 1910-talet fanns också en annan aspekt på denna typ av måleri, sedligheten. Men aktmåleriet var, och är, även i sina mer sinnliga uppenbarelseformer av hävd accepterat av museala och akademiska institutioner. Det fanns dessutom i vårt land en bred opinion, på vilken bigotteriets företrädare gjorde ett närmast löjeväckande intryck. Zorn kunde med andra ord ta sedlighetsapostlarnas aktioner med ro. Så målade Anders Zorn nakna flickor vid skärgårdens klippor liksom Rembrandt som vid 1600-talets mitt avbildade kvinnor som vadade ut i vattnet - slagen av detta ämnes storartade skönhet. En bra modell, kunde Zorn säga med Renoir, är den som fångar ljuset rätt. Hans Henrik Brummer kallar Zorns sista måleriska fas för 'ultima maniera' där vi ser en förenkling och en mer återhållen kolorit. Zorn målade ytterst summariskt; han lägger en färgmosaik med grönt i många toner, det dunkla skapas med umbra, ockra och rött och vattenglittret m