Beschreibung:

Objektsbeskrivning APOTEKSMORTEL, barock, svenskt styck- och klockgjutararbete, tillskriven åldermannen Hindrich Lind, Stockholm, daterad 1716, inskrift i relief PETTER: EBERHARD: GEORGY. / ANNO 1716, gjuten brons/kopparlegering, profilerad, utsvängd klockform, delfinformade öron med akantusblad, medföljer sekundär pistill, höjd 45, diameter 51 cm Stockholms Auktionsverk tackar Magnus Green för expertiseringen PROVENIENS: Hovapotekaren Petter Eberhard Georgii (1686-1725), Apoteket Kronan, Stockholm LITTERATUR: Alfred Levertin, Carl Fredrik Vilhelm Schimmelpfennig & Karl Ahlberg (red.): Sveriges apotekarhistoria från konung Gustaf I:s till närvarande tid, band 1, Stockholm 1910-1918, sidan 144f Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, del 3, Stockholm 1927, sidan 41 Eva Bergström: Apotekaren & hans hus, Stockholm 1991, sidan 13 OTRYCKTA KÄLLOR: Nordiska museets arkiv, Klockgjutarämbetet, Stockholm, protokoll 1626-1844 Mortelns inskrift syftar på apotekaren Petter Eberhard Georgii som troligen föddes i Hamburg 1686 (död 1725). Han inflyttade till Sverige 1709. Han var först anställd på apoteket Enhörningen och sedan på apoteket Kronan i Stockholm. Det senare apoteket ägdes av hovapotekaren Casper Ziervogel. Efter dennes död ärvde änkan verksamheten. Petter Eberhard blev föreståndare, s.k. provisor. 1714 gifte han sig med arbetsgivarens dotter, Brigitta Ziervogel, och året därefter blev han ägare till apoteket. Mortelns storlek visar även att den använts just på ett apotek, där sådana mortlar ibland försågs med beställarens namn. Bevarade illustrationer från medeltiden, liksom senare, av apotek och apotekare visar ofta olika mortlar, och de återges även på medeltida sigill för apotekare. Dåtidens farmaceuter använde dem bland annat vid stötning och finfördelning av droger. Auktionens mortel beställdes hos en styckgjutare, verksam i Sverige, sannolikt i Stockholm. Styck- och klockgjutarna - eller klock-, kron-, och styckgjutarna - framställde inte enbart kyrkklockor utan förfärdigade en mängd olika ting i gjuten kopparlegering. Skråsigillet i Stockholm visar vilka föremål de producerade - däribland en mortel, ett strykjärn och en ljusstake. Vid 1600-talets mitt kunde mästerstycket bestå av en ljuskrona, en ljusarm med två pipor samt en mortel -"utarbetad med Kosteliga zirater". Beteckningarna på yrkesmän varierar; i äldre källor kallas klockgjutarna också stakmakare och rotgjutare. Morteln torde vara gjuten av dåvarande åldermannen i styck- och klockgjutarämbetet Hindrich Lind. Det mest kända gjuteriet grundades dock av Gert Meyer redan på 1600-talet. Det Meyerska styckgjuteriet drevs därefter vidare inom familjen - Johan Meyer, Gerhard Meyer d.ä. och Gerhard Meyer d.y.