Beschreibung:

Objektsbeskrivning FREDRIC LUDVIG RUNG (kunglig hovciselör 1779, gördelmakarmästare 1788) tillskrivna, ett par appliquer, högklassiga gustavianska arbeten, för vardera två ljus, brännförgylld brons, krönta av rosett med tofsar, hängande band med naturalistiskt formade ljusarmar i form av kvistar, droppskålar i form av liljor, urnformade ljuspipor, avslutande tofsar med paljetter, höjd 44 cm; renoverade, två fleuronger saknas LITTERATUR: Ragnar Hjorth Gustaf III:s paviljong på Haga, Stockholm 1956, sidan 126, avseende Rungs leverans till Haga Jan von Gerber: Förgyllda bronser under empiren, Västerås 1991, sidan 42f, jämför appliquer av Fredric Ludvig Rung i Husgerådskammarens samlingar Per Falck, Kersti Holmquist & Maj Nodermann: Tidsfodral, Stockholm 1996, sidan 89, jämför väggpendyl sannolikt tillverkat av Fredric Ludvig Rung Ingrid Sjöström, red.: Haga - Ett kungligt kulturarv, Karlstad 2009, sidan 174, jämför appliquer av Fredric Ludvig Rung i Biblioteket, Gustav III:s paviljong vid Haga Uppsala Auktionskammare, Internationell kvalitetsauktion, våren 2016, nr 266, jämför appliquer signerade F. Rung fec. Auktionens appliquer är en variantion av dekorteman som som Rung använder för såväl ljusredskap som urfodral i brons. Tack vare appliquer signerade av Rung, samt andra arkivariskt säkerställda föremål av Rung i Kungl. Husgerådskammarens samlingar, kan vi tillskriva hovciselören som upphovsman. Ytterligare ett känt par av appliquer, som de signerade, såldes av Thunér Antikhandel, i samband med Antikmässan i Älvsjö 2013. En variant föreligger även i en välkänd sörmländsk slottssamling, uppenbarligen har Rung varierat sitt eget tema i olika tappningar. Under den gustavianska eran skapades några av de mest högklassiga brännförgyllda föremålen någonsin. Den inhemska tillverkningen var hantverksmässig och i korta serier som ofta var unika beställningsarbeten, medan parisverkstädernas produktion var mer omfattande och av mer varierande beskaffenhet. I Sverige var de dyrbara bronserna förbehållna det absoluta toppskiktet inom kungahuset och högadeln. Kostnaderna för att låta tillverka brännförgyllda föremål var hög både ekonomiskt och för dem som utförde den farliga processen att förgylla med kvicksilver. Fredric Ludvig Rung föddes den 20 juli 1758 i Stockholm och var son till gördelmakaråldermannen Fredrik Rung och hans maka Anna Sophia Weser. Sannolikt fick Rung sin första praktiska skolning i faderns verkstad, men förmodligen bör de verkstäder som var knutna till slottsbyggnadsprojektet i Stockholm varit ett naturligt inslag i Rungs utbildning. Genom överintendenten Carl Hårleman introducerades den franska rokokon i interiörerna på Stockholms slott, slottsbyggnadsprojektet krävde att utländska konstnärer och hantverkare engagerades för att färdigställa byggnaden. Vid sin resa 1745 till Paris kom Hårleman i kontakt med bronsgjutaren René La Cour och ciselören Pierre Pantaleon vilka båda värvades till Stockholm. Hårleman beskriver Pantaleon som kunnig i även gjutning och modellering, vilket innebar att han kunde utföra tre personers arbetsuppgifter. La Cour och Pantaleon anlände till Stockholm 1745 och med följde också den då 13-årige sonen Simon Pantaleon. Både far och son Pantaleon omnämns i Carl Johan Cronstedts redovisning av byggnadsarbetena vid Stockholms slott i mitten av 1700-talet. Så småningom figurerar Simon Pantaleon som en mer självständig hantverkare då han enligt räkenskaper levererat ljusplåtar i mässing och ljusarmar för slottsinredningen. Pantaleon samarbetade också med den blivande hovciselören Fredric Ludvig Rung vid tillverkningen av beslagen till Georg Haupts mineralskåp 1774. Det praktfulla skåpet var Gustav III:s gåva till prinsen av Condé och ingår i samlingarna vid slottet Chantilly. Några månader innan sin 21-årsdag 1779 utnämndes Rung till kunglig hovciselör. Genom hovintendenten Jean Eric Rehns försorg intygades att han hade erforderliga kunskaper i ritning, modellering, ciselering och förgyllning. Om