Beschreibung:

EPHRAIM STÅHL (stolmakare i Stockholm 1794-1820/21, kunglig hovstolmakare 1800-1809) bankett à la chinoise, sengustavianskt stockholmsarbete, träskuren bambuimiterande dekor, stoppade armlän med gallerverk, fotkryss, bambuimiterande bemålning; slitage, smärre skador PROVENIENS: Torskebo gård, Västmanland LITTERATUR: Eva Nordenfelt: Ephraim Ståhl en kunglig stolmakare, Stockholm 2007, sidan 166 jämför närmast identisk bankett i Nordiska Museets samlingar Fascinationen för Orienten och Kina tog sig tydliga uttryck under 1700-talet. Genom handeln med Östasien importerades stora mängder med hållbart och vackert dekorerat porslin till Sverige. På Drottningholm lät Adolf Fredrik 1753 uppföra den första kinesiska paviljongen, som en överraskning till Lovisa Ulrika på hennes födelsedag. Paviljongen ersattes på 1760-talet av Kina slott, efter Carl Fredrik Adelcrantz ritningar, som med sina starka färger och fantasieggande formspråk blev som en hägring i den strikta barockparken. Redan under 1600-talet hade riksänkedrottning Hedvig Eleonora börjat samla kinesiskt porslin från Wanli- och Kangxi-epoken. Under 1700-talets andra hälft utkom flera engelska mönsterböcker med möbelritningar, både Thomas Chippendale och Thomas Sheraton publicerade bilder med kinesiska inredningar och möbler. Även den skotskättade William Chambers född i Göteborg, kom som lärare och hovarkitekt hos kung Georg III av England att få stort inflyttande på spridningen av den kinesiska stilen under rokokon. I Sverige kom denna vurm i uttryck genom kinesiska paviljonger, lusthus och kabinett som inreddes med inhemska material och dekorerades med importerade pappersmålningar och realistiska avbildningar av mandariner och kinesiska figurer i form av dockor, ofta med riktigt hår och dyrbara sidenkläder. På Värnanäs i Småland lät Carl Mannerskantz uppföra en kinesisk paviljong med soffa, stolar och taburetter tillverkade av bambuimiterad björk. På Vallby friluftsmuseum finns en grupp sittmöbler i bambuimitation, utförda av Ephraim Ståhl, denna möbel ingick tidigare i samlingarna på Gideonsbergs herrgård utanför Västerås. Att imitera med inhemska råvaror, istället för att importera dyrbara utländska material, låg helt i linje med den merkantilistiska strävan som fanns både i Sverige och utomlands. Det kinesiska möblemanget från Torskebo gård har åtminstone funnits på gården sedan 1900-talets första hälft, då den dåvarande ägaren noterade följande om sittmöblerna: "Slutet på 1700. Lusthusstolar emiterad bambu i originalfärg mästare Efraim Stål. Värde 400 kr styck".