Beschreibung:

BYRÅ, gustavianskt stockholmsarbete av Nils Petter Stenström (N. P. S. mästare i Stockholm 1782-1790) fanerad med färgad björk, amarant, rosenträ, färgad lönn och masurbjörk, brännförgyllda beslag, övre lådan med brännförgyllt gallerverk, centralt koncentrerad intarsia föreställande musiktrofé på konsol, pärlrader på de fyrsidiga, nedåt avsmalnande snedställda frambenen av infärgat carnubavax, skiva av grön kolmårdsmarmor, höjd 84, 79 x 49 cm HISTORIK: Nils Petter Stenström tillhörde en grupp unga, talangfulla snickare som under 1700-talets andra hälft, trots skråväsendets reglerande struktur och storebrorskomplex, inte gav upp utan fortsatte sin strävan framåt även när hans ansökningar om att få göra sina mästerstycken avslogs. Stenström hörde till den välkända skara Stockholmsmästare som lämnat sina rötter i södra Sverige för ett bättre ekonomiskt utbyte i huvudstaden. I generationen över honom fanns Nils Dahlin, Kristianstad, mästare 1761, som företrädesvis arbetade med kung Adolf Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas inredningar på Stockholms Slott. Jämngamla var bröderna Gottlieb och Fredrik Iwersson, mästare 1778 respektive 1780, från Malmö. Ovan nämnda snickare hade starkt inflytande på det "stockholmska" formspråket och satte sin prägel på svenskt möbelsnickeri under 1700-talets andra hälft med sina karakterisktiska uttryck. Vägen till berömmelse för Stenström blev lång och snårig men han var beslutsam att lyckas. Första gången ämbetet avslog hans begäran att få avlägga mästarprov var i Malmö där han arbetade som lärling och gesäll hos snickarmästare Jacob Christopher Naumann åren 1765-69. Andra gången hans begäran avslogs befann han sig som gesäll i Stockholm 1777. Då hade han mellan 1772-73 varit gesäll hos Georg Haupt samt under hela perioden utfört betydande arbeten som ebenist i andra verkstäder. Det lilla bord som utgjorde Stenströms förslag till mästerstycke 1777 avfärdades. Ämbetet visade missnöje, bordet var ej godtagbart hette det. Kanske kan det ha berott på att det vid tiden var brukligt att avlägga prov i form av ett större skåp (se exempelvis Anders Svedmark Perssons mästerstycksskåp från 1772, auktionsnr. 2003). Stenström valde efter detta bakslag att lägga jakten på mästartiteln åt sidan och skaffade sig istället högre beskyddare; år 1780 erhöll han titeln hovsnickare och kom att utföra arbeten åt Gustav III och drottning Lovisa Ulrika. Så slutligen, 1782, ansåg Stockholms Snickarämbete att det var Stenströms tur att få göra sitt mästerstycke och den 21 december samma år erhöll han sin mästertitel genom det "skrivskåp med klaff och lådor" som idag finns i Nordiska Museets arkiv (invenarienummer 135.146). LITTERATUR: Jämför med snarlika möbler i Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler - Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, s. 338-344 Ernst Fischer Malmölärlingen som blev Gustav III:s hovsnickare, särtryck ur Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1959, s. 40-50 Rose-Marie Söderström: Sydsvenska möbelsnickare - 1700-tal och tidigt 1800-tal, Lund 2003, s.11, 102 Changes