Beschreibung:

CHRISTIAN LINNING (mästare i Stockholm 1744-1779), byrå, högklassigt stockholmsarbete i rokoko, signerad på bakstycket C L N, fanérad med plommon och valnöt på stomme av furu, bukig form, brännförgyllda ciselerade beslag av hög kvalitet, fält med parkettläggning, rundade svängda hörnpelare, ymnig beslagsuppsättning med dekor av akantus, rocailler och voluter, fyllningar mellan lådorna, sidorna med bärhandtag konturerad skiva av kolmårdsmarmor, märkt med etikett Herr Inspector Karl Sundeman Westerås, höjd 86, 92 x 50 cm; obetydliga beslagskompletteringar och lagningar, skivan med lagning PROVENIENS: Möjligen adliga ätten Trafvenfelt, Östersta, Rasbo socken, Uppsala län LITTERATUR: Marshall Lagerquist: Rokokomöbler, Stockholm 1949, jämför byråar av Christian Linning illustration 9-18 samt 25-26 Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler - Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, jämför snarlik byrå av Olof Martin sidan 262 Genom slutförandet av Stockholms slott hade hovintendenten Carl Hårleman och överintendenten Carl Gustaf Tessin engagerat franska konstnärer och hantverkare att arbeta med inredningen av den nya kungaborgen. Slottsbyggnadsprojektet blev i många stycken avgörande för framväxten av en ny inhemsk generation konsthantverkare och konstnärer. Två av de mest anlitade svenska snickarna vid inredningen av Stockholms slott var Christian Linning och Lorentz Nordin, vars verksamhet blev tongivande för den nya generation svenska möbelsnickare som utbildades i Stockholm. Under frihetstiden och kronprinsessan Lovisa Ulrika kom den moderna rokokon, som hade sitt ursprung i Frankrike, att introduceras på bred front i Sverige. Linning gick i lära hos ämbetsmästaren Christopher Wellendorph d.y. från 1730 och blev gesäll 1734, genom sin skicklighet blev han lådgesäll 1742. Linnings mästarstycke, i form av ett kabinettskåp, godkändes av ämbetet 1744 och 1746 fick han burskap med rätt att bedriva verkstad i Stockholm. Hans tidiga produktion präglades av inflytande från tyska, holländska och engelska ideal, men från 1750-talet syntes de franska rokokoinfluenserna starkast. Med åren följde han noggrant svängningarna inom smaken och tillverkade möbler i lättare och smäckrare former. Denna nyupptäckta byrå av Christian Linning har tidigare attribuerats till densamma eller mästaren Olof Martin. Genom nya undersökningar har, efter drygt 150 år, Linnings signatur återfunnits på byråns bakstycke. Under lager av gamla fraktetiketter, från 1800-talets andra hälft, dolde sig signaturen C L N. Genom denna upptäckt läggs ytterligare en dimension till Linnings möbeltillverkning under den svenska rokokon. Byrån, som har ett formspråk präglat av den franska rokokon, har en nära släkting i en byrå av ämbetskollegan Olof Martin, avbildad i Torsten Sylvéns Mästarnas möbler. Tekniskt är Linnings byrån välsnickrad med liggande blindträ i sidorna och fyllningar mellan lådorna. Exteriören är effektfullt fanerad en mosaich med plommon och valnöt, vilket var två av rokokons favoritträslag. De rikt utsirade bärhandtagen på kortsidorna är ett arv från 1600-talet, då möbler fraktades runt under årstidernas växlingar från stadspalats till lantegendomar. Avseende byråns ursprung finns som nämnt rester av fraktsedlar till Stockholm, Uppsala och Västerås, samt en etikett med texten Herr Inspector Karl Sundeman Westerås. Sistnämnda Carl Edmund Sundeman (1803-1889), upptas som inspektor på Östersta i Rasbo socken, Uppsala. Under 1700-talets andra hälft beboddes Östersta av adelsmannen major Carl Ludvig Trafvenfelt, gift med 1779 med Catharina Justina Bille, flertalet av parets barn föddes också på gården. Sambandet mellan Sundeman, Östersta, Trafvenfelt och byrån är utgör en tänkbar proveniens för den högklassiga möbelns förflutna historia. Östersta ingick i Salsta egendom som under denna epok ägdes av medlemmar ur grevliga ätten Brahe. Export prohibition Changes