Beschreibung:

EINAR JOLIN 1890-1976 Stilleben med kaffekanna, tidskrifter och pipor Signerad och daterad E. Jolin Paris 1914. Olja på duk, 61 x 46 cm. Avbildad på helsida i tidskriften Antik & Auktion, oktober 2010, sidan 65 UTSTÄLLD Eleganten Einar, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 2010 - 2011, avbildad i katalogen sidan 95 På hösten 1907 stegade den unge Einar Jolin upp till Karl Nordström lärare på Konstnärsförbundets skola på Glasbruksgatan i Stockholm och visade denne sina teckningar. Den blott sjuttonårige Jolin blev antagen utan tvekan. Han blev snabbt bekant med järngänget i den krets som August Brunius så småningom skulle döpa till 1909 års män; Isaac Grünewald Leander Engström Birger Simonsson och Gösta Sandels På denna fria akademi gick "en massa individer med långt hår, stora halsdukar och slokhattar som sattes på sned på ett sätt som verkligen imponerade på mig som bara var sjutton år och den yngste i laget. Den mest fantastiska av dem alla var naturligtvis Isaac som hade längre och korpsvartare hår än alla andra och en fladdrande lila halsduk. Vi blev goda vänner." Men utbildningen i Stockholm blev kortvarig, redan på våren 1908 stängde förbundets skola. Den svenske målaren och grafikern, tillika forstmästaren, Carl Palme, hade redan i början av förra seklet lärt känna Henri Matisse i Paris. Detta resulterade bland annat i Carl Palmes sökande efter en lämplig lokal för den blivande matisseakademien. Ett övergivet nunnekloster i centrala Paris blev akademiens första hem. Tillsammans med Isaac Grünewald och Leander Engström for Einar Jolin till Paris för att ansluta sig till Henri Matisses målarskola. Många av kamraterna från Stockholm möttes i den franska metropolen. Andan på matisseakademien var god och lärorik och inte minst för Jolin blev åren hos den franske mästaren av stor betydelse, så även för hans nordiska generationskamrater. När Einar Jolin återvände tillsammans med några av dessa kamrater som en "1909 års man", var han med om att skapa rabalder, för att uttrycka det milt. Den goda smakens väktare och akademiledamoten Albert Engström satte i halsen och förstod absolut ingenting. Men det som matisseeleverna skapade under 1910-talet tillhör bland det bästa inom måleriet i 1900-talets Sverige. Ibland kan man dock förnimma en känsla av att detta tumult var en smula för grovt för den svale och elegante Einar Jolin Sedan 1700-talet har stillebenmåleriet varit mycket populärt och det fick ett ytterligare uppsving på 1800-talet genom upptäckten av det japanska träsnittet. Jolin hade klarare än någon av de andra eleverna sett möjligheten hos konstverket att hålla en distans till omvärlden och upprätta ett eget system av värderingar - en tolkning av den återskapade Nicolas Poussin så god som någon. Nog skulle man kunna tänka sig Einar Jolin citerande Poussin Et in Arcadia ego. Att Einar Jolin nått sitt mästerskap beror nog till stor del på att han följt sin linje med en typ av envishet som enligt en känd definition är lika med genialitet.