Beschreibung:

LJUSKRONA FRÅN TESSINS ÅKERÖ, Régence, 1700-talets början, skulpterat, krederat och förgyllt lövträ, ljuspipor i förgylld brons, profilerad, delvis godronnerad mittstam ornerad med skurna akantusblad, mittstammen bärs upp av fyra S-svängda byglar med dekor av voluter, akantusblad och rakt nedhängande festonger, åttkantig skiva, undertill med spaljéliknande dekor och en nedåt avsmalnande bladhölstring som avslutas i en knopp, i skivan intappade S-svängda ljusarmar ornerade med akantusblad och vulster, höjd 80, diameter 85 cm; smärre dekorskador och lagningar, ljuspipor 1800-tal PROVENIENS: Åkerö slott, Bettna socken, Södermanlands län Justitierådet friherre Bo Leijonhufvud, Stockholm LITTERATUR: Albin Roosval, red.: Svenska hem i ord och bild, Stockholm 1920, ljuskronan omnämnd sidan 137 samt avbildad i friherre Bo Leijonhufvuds hem sidan 134 OTRYCKTA KÄLLOR: Kungliga Biblioteket, Stockholm, Åkerö arkivet, Fredrik Sparres inventarier, volym 4, 1772 Ljuskronan är med största sannolikhet identisk med den som finns upptagen i Fredrik Sparres inventarium över Åkerö från 1772: "Stora Stenhuset, fru Grefwinnans Förmak, 1st. Ljus Crona med 6 Pipor af förgylt träd med Bildhuggeri, 4 Rdr". Förmodligen har antalet ljusarmar på den ljuskronan blivit förväxlat i förteckningen, då den ovanliga pjäsen fanns på Åkerö vid Sten Erik Gabriel Leijonhufvuds övertagande under 1800-talet. Inventarierna från Carl Gustaf Tessins tid fanns i princip samlade på Åkerö fram till år 1900, då stora delar av den ursprungliga inredningen flyttades till Bo Leijonhufvuds bostad i Stockholm, inklusive den nu aktuella ljuskronan. Här har en fransk modell av en krona gjuten i brons blivit omsatt i snidat trä som har blivit krederat och förgyllt. Proveniensen tyder på att arbetet möjligen är inhemskt svenskt. I så fall bör det vara framställt på en bildhuggarverkstad i Stockholm - möjligen Precht - som stod under Tessins konstnärliga påverkan. Annars är ljuskronor i skulpterat och förgyllt trä mer vanliga på kontinenten. Flera franska, liksom engelska, exempel är kända. Kronan har åtta armar, numrerade motsols med inristade romerska siffror, rikt ornerad med bland annat akantusblad. Dekoren har även bitvis blivit ristad och punsad i krederingen. Det finns flera bevarade ljuskronor i brons från Ludvig XIV:s Frankrike, både i svensk och utländsk ägo, som har en liknande form som auktionens krona. Även på dåtida grafiska blad avbildas franska ljuskronor. Daniel Marot en arkitekt och gravör i barockens Frankrike, framställde på ett av sina grafiska blad åtta ljuskronor som har vissa stilistiska likheter med denna krona. Även André-Charles Boulle utformade ljuskronor med detaljer som påminner om den aktuella kronan. På auktionens krona bör man särskilt notera de stora byglarna kring mittstammen och den platta kantiga mittansvällningen med ljusarmarna i en krets. Här får även byglarna bära upp stammens övre del, ett överraskande avancerat drag som talar för en utländsk tillverkning. Denna detalj tyder även på att ljuskronan är tillverkad en bit in på 1700-talet. Export prohibition Changes