Beschreibung:

Objektsbeskrivning LEONHARD ÖRNBECK (1736-1789) tillskriven: porträtt sannolikt föreställande grevinnan Ulrika Lovisa Tessin, född Sparre (1711-1768) klädd i vit bindmössa och svart fichy, a tergo med senare påskrift N. Lafrensen 1774, gouache på elfenben, 3,3 x 2,7, monterad som hänge av förgyllt silver, stämplad ISM (Israel Sundström, mästare i Stockholm 1874-1923/56), Stockholm 1901, 3,5 x 3 cm; enstaka mindre färgbortfall Jämför Gustaf Lundbergs pastellporträtt föreställande Ulrika Lovisa Tessin, Nationalmuseums samlingar, NMB 127; Olof Fridsbergs akvarell grevinnan Ulla Tessin i sin skrivkammare, Nationalmuseums samlingar, NMH 145/1960 PROVENIENS: Greve riksheraldiker Adam Lewenhaupt (1861-1944), Stockholm Fil. dr. Karl Asplund (1890-1978), Stockholm Karl Asplund har föreslagit Carl Gustaf Pilo som tänkbar mästare till den utsökta miniatyren. Dock är det mer sannolikt att hans framstående elev, Leonhard Örnbeck som utbildade sig vid Det Kongelige Danske Kunstakademi under Pilos ledning är upphovsman. I Nationalmuseums samlingar föreligger en nyförvärvad miniatyr föreställande Gustav III, utförd av Örnbeck. Av samma upphovsman finns ett barnporträtt föreställande kronprins Gustav IV Adolf, i Konstmuseet Sinebrychoff i Helsingfors. Karl Asplund - konsthistoriker, poet och samlare "Människor, som tas strängt i anspråk av sitt egentliga kall, finna i regel vila och rekreation i biintressen, hobbies som sätta i rörelse en intellektuell verksamhet. Samlarintresset hör i högsta grad hit, man finner det exempelvis mycket starkt utbildat hos läkare med påfrestande praktik. Att statsöverhuvudena och de ledande politikerna i våra dagar icke leva ett intellektuellt bekymmersfritt liv torde vara onödigt att påpeka. De ha också de mest olikartade hobbies." Ur Karl Asplunds artikel Den kunglige samlaren, publicerad i SvD den 30 oktober 1950. Karl Asplund hade redan tidigt ett starkt och brinnande intresse för konsten, litteraturen och poesin. 1915, som nybliven 25-åring, blev han filosofie doktor efter att ha disputerat med sin avhandling om konstnären Egron Lundgren, vilken också publicerades som konstnärsmonografi av SAK 1914-1915. Redan 1913 debuterade Asplund som poet med diktsamlingen Världsliga visor och kom att tillsammans med Gunnar Mascoll Silfverstolpe och Sten Selander gå under benämningen "de lyriska intimisterna". Under de följande åren 1914-1921 var han aktiv som konstkritiker i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 1922-1934. Asplund härstammade från Jäder i Södermanland, där han föddes 27 april 1890, som yngre bror till Erik Asplund, botanist och docent i Uppsala. Bland de konstnärsmonografier som Asplund publicerade märks; Zorns graverade verk (1920-1921), Två gustavianska mästare om Niclas Lafrensen d.y. och Elias Martin (1925), Hjalmar Wicanders miniatyrsamling (1920-29), Nils Dardel (1933) och Carl Eldh (1943). Mellan åren 1929-1953 var han VD i AB H. Bukowskis konsthandel, 1962 publicerade Asplund sina minnen från tiden som konsthandlare i boken Konst, kännare, köpmän. En av Karl Asplunds stora passioner var miniatyrmåleriet och då med tonvikt på det svenska. I Konsthistoriska sällskapets publikation 1916 publicerade Asplund essän Den svenska porträttminiatyrens historia, där han drog upp huvudlinjerna från 1600-talet och fram till 1800-talets första hälft. Privat ägnade han sig åt att fylla sitt lilla kabinettskåp med miniatyrer från olika samlingar, varav flertalet förvärvades under åren på Bukowskis. Dottern berättar att pappas skåp dignade med miniatyrer medan hon fick nöja sig med lönnfacket på skåpets ovansida, där små minnessaker samlades. Nu finns möjligheten att förvärva föremålen ur samlingen som omfattar ett 30-tal objekt från 1600-talet och fram till 1800-talet.