Beschreibung:

OIDENTIFIERAD KONSTNÄR Sverige, 1600-talets slut Allegori över konsterna: Musiken Olja på duk, oktogonal (delvis svängd), 142 x 285 cm. Utförd ca 1693 PROVENIENS Fabian Wrede´s Palats, Drottninggatan 24, Stockholm LITTERATUR (Troligtvis) U. Tham, Wredeska palatset och dess tillkomst, i Arte et Marte, 1967, sidan 18 . Av de plafondmålningar som smyckade taken i rummen på första våningen i Wredeska palatset i Stockholm, är denna målning den enda som bevarats. Palatset, vilket var beläget på Drottninggatan i Klarakvarteren, revs i samband med Norrmalmsregleringen 1965-1966. Målningarna var ursprungligen infattade i stuckaturornament. Varken stuckaturen eller någon av målningarna fanns kvar vid rivningen av huset. Ett av stucktaken i något av rummen på första våningen, och den tillhörande plafondmålningen, finns emellertid fotograferad (Tamm, op. cit.). Tyvärr avbildar inte Tamm fotografiet, inte heller anger hon någon källreferens. Hon anger dock att målningen på fotografiet finns bevarad i privat ägo samt att den utgör den enda bevarade målningen från Wredeska palatset. Det är därför plausibelt att antaga att målningen hon hänvisar till är identisk med den aktuella målningen. Enligt en skylt på ramen på målningen tillvaratogs målningen vid en ombyggnad av Wredeska palatset 1904. Troligtvis tillverkades ramen i samband med att målningen avlägsnades från taket. Av målningens form framgår att den omkringliggande stuckaturen var svängd oktagonal. . Wredeska palatset uppfördes 1689-93 av en av den karolinska tidens främsta och mest berömda statsmän, greve Fabian Wrede (Finland 1641-1712 Stockholm), som där hade sin bostad. Wrede var sedan 1672 gift med Brita Cruus, dotter till översten Lars Jesperson Cruus och dennes maka Agneta Horn. 1675 blev han landshövding i Viborgs län 1675 samt i Uppsala län 1681. Vid 1682 års riksdag utnämndes han till lantmarskalk och 1685 kungligt råd, kammarråd samt president i Bergskollegium. 1687 blev han president även i Kammarkollegium och Kommerskollegium. Wrede visade stor nit i sitt arbete vid reduktionens verkställande inom sitt län (Uppsala). Det var därför han av Karl XI utnämndes till lantmarskalk vid 1682 års riksdag. Sedan Klas Fleming 1685 avlidit blev Fabian Wrede kungligt råd och chef för båda reduktionsverken - Reduktionskollegium och Reduktionskommissionen - samt till president för Kommerskollegium, Kammarkollegiet och Statskontoret. Han visade sig vara en ypperlig finansman och arbetade hårt för att öka Sveriges handel och främja näringslivet. Han ingick i Karl XII:s förmyndarregering 1697 och hade då ansvaret för flottan. Han var sin tids rikaste man, med en rad lantegendomar, bl. a. Östanå i Roslagen. Efter krigsutbrottet 1700 fick Wrede ett stort ansvar för rådets anskaffande av medel för krigföringen. År 1711 entledigades Wrede från samtliga sina ämbeten förutom rådsämbetet och presidentskapet i Kommerskollegium.Tamm, op. cit., anser att det finns flera skäl att antaga att Wredeska palatset ritades av Nicodemus Tessin d.y då det uppvisar flera arkitektoniska drag som går att härleda till Tessin. Tessin stod i mycket nära förbindelse med Wrede och anlitades av denne som expert vid inköp av möbler och liknande. Vid tiden för Wredes husbygge var Tessin hov- och slottsarkitekt samt dessutom stadsarkitekt i Stockholm. Den första kända avbildningen av Wredeska palatset är ett kopparstick från 1703 av Johan van den Aveelen, vilket ingick i Erik Dahlbergs Suezia Antiqua et Hodierna. Den tidigast kända bouppteckningen är från 1738 då huset ägdes av Magnus Julius de la Gardie, som samma år för andra gången hyrt ut det till den franska ambassaden i Stockholm. Av en senare bouppteckning från 1743 framgår att åtskilliga rum i Wredeska palatset hade stucktak med plafondmålningar. Första våningen var fest- och gästrumsvåning. Andra och tredje var bostadsvåningar. Upp till första våningen ledde två trappor, av vilken den norra troligtvis användes av tjänarna, Våningen var uppdelad i två avdelning