Beschreibung:

SECRETAIRE À ABBATANT, höggustavianskt stockholmsarbete, av Nils Petter Stenström (hovsnickare 1780, mästare i Stockholm 1782-1790), fanerad med amarant, björk, lönn och rosenträ, delvis färgad, graverad dekor med inläggningar av vax, förgyllda beslag i mässing, lådinredning bakom klaff, fronten med centralt placerad intarsia av Amors pilar, kogger och fackla, lister med bandfläta, friser och ben med inlagda pärlor, sidorna med knappbeslag och inläggningar av hängande musikinstrument och noter, hörnstolpar med romber och pärlor, droppbeslag, avsmalnande ben med avslutande fothylsor, skiva av kalksten, nyckel medföljer, höjd 120, 101 x 46 cm; obetydliga lagningar, skivan lagad Ovanligt välbevarad gravyr och inläggningar av vax i intarsian LITTERATUR: Torsten Sylvén: Mästarnas Möbler - Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1996, jämför liknande möbler av Stenström sidan 338f & 343f Nils Petter Stenström tillhörde en grupp unga, talangfulla snickare som under 1700-talets andra hälft, trots skråväsendets reglerande struktur och storebrorskomplex, inte gav upp utan fortsatte sin strävan framåt även när hans ansökningar om att få göra sina mästerstycken avslogs. Stenström hörde till den välkända skara stockholmsmästare som lämnat sina rötter i södra Sverige för ett bättre ekonomiskt utbyte i huvudstaden. Jämngamla var bröderna Gottlieb och Fredrik Iwersson, mästare 1778 respektive 1780, från Malmö. Ovannämnda snickare hade starkt inflytande på det stockholmska formspråket och satte sin prägel på svenskt möbelsnickeri under 1700-talets andra hälft med sina karakterisktiska uttryck. Vägen till berömmelse för Stenström blev lång och snårig men han var beslutsam att lyckas. Första gången ämbetet avslog hans begäran att få avlägga mästarprov var i Malmö där han arbetade som lärling och gesäll hos snickarmästare Jacob Christopher Naumann åren 1765-69. Andra gången hans begäran avslogs befann han sig som gesäll i Stockholm 1777. Då hade han 1772-73 varit gesäll hos Georg Haupt samt under hela perioden utfört betydande arbeten som ebenist i andra verkstäder. Det lilla bord som utgjorde Stenströms förslag till mästerstycke 1777 avfärdades. Stenström valde efter detta bakslag att lägga jakten på mästartiteln åt sidan och skaffade sig istället högre beskyddare; år 1780 erhöll han titeln hovsnickare och kom att utföra arbeten åt Gustav III och drottning Lovisa Ulrika. Så slutligen, 1782, ansåg Stockholms Snickarämbete att det var Stenströms tur att få göra sitt mästerstycke och den 21 december samma år erhöll han sin mästertitel genom det skrivskåp med klaff och lådor som idag finns i Nordiska Museets samlingar.