Beschreibung:

SULLASTOLAR, ett par, gustavianska stockholmsarbeten, träskuren dekor, kraftigt svängd ryggbricka med bladstav, räfflade stolpar, släta sarger, hörnen med knappanfanger, sabelformade ben, sitthöjd 44 cm; smärre lagningar, äldre förstärkningar PROVENIENS: Familjen Grill, Godegårds herrgård, Östergötland LITTERATUR: Sigurd Wallin: Möbler från svenska herremanshem, del III, Stockholm 1935, jämför stol av Johan Erik Höglander Håkan Groth: Nyklassicismen i Sverige, Stockholm 1991, jämför sullastol av Johan Hammarström sidan 216, bild 80 Ingrid Sjöström, red.: Haga - Ett kungligt kulturarv, Karlstad 2009, jämför soffa och stolar i Spegelsalongen på Gustav III:s paviljong på Haga sidan 142 & 162f Den sengustavianska erans största möbelikoner är utan tvekan de sullastolar som Louis Masreliez formgav för Gustav III:s paviljong på Haga. Stolmakaren Erik Öhrmark levererade i princip alla de moderna och eleganta sittmöblerna, totalt skulle Spegelsalongen innehålla 22 sullastolar och tre soffor, ett möblemang som slutlevererades först efter kungens död 1792. Förebilden för sullastolen hämtade Masreliez i romerska stolar som i sin tur går tillbaka till antikens Grekland och klismos, denna förebild hade kraftig utsvängda ben och horisontalt rundad ryggbricka. Namnet sulla kommer från den romerske statsmannen och fältherren Lucius Cornelius Sulla Felix, känd som Sulla, född 138 f.Kr., död 78 f.Kr. Enligt historien använde Sulla klismosstolen under sina fälttåg i öknen eftersom dess sabelformade fötter inte sjönk ner i sanden. Vurmen för antiken och särskilt den romerska perioden späddes på efter Gustav III:s italienska resa under perioden oktober 1783 till juli 1784. Under den drygt halvårslånga Grand Tour som kungen företog besöktes viktiga arkeologiska utgrävningar vid Pompeji, Herculaneum, Frescati och Tivoli, vilka gjorde starka intryck hos Gustav III.